​Riksdagsseminarium 13 mars: Trygghet i krissituationer för personer med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

På kort tid har två unga människor med Downs syndrom mist livet under tragiska omständigheter.
Vilka lärdomar kan vi dra av fallen för att förhindra att det händer igen?
Vad kan samhället konkret göra för att stärka och utveckla den mänskliga säkerheten för personer med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning?
Kan specifik diagnoskunskap bidra till ökad förståelse och beredskap?

Riksdagsseminarium onsdagen den 13 mars kl 12:00-14:00

Moderatorn Willy Silberstein för en dialog med våra talare genom samtal och paneldiskussioner

Arrangör: Bengt Eliasson (L) och Per Lodenius (C) i samarbete med Svenska Downföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan

Seminariet riktar sig främst till makthavare och media och inleds med en lättare lunch. Antalet platser är begränsat och föranmälan krävs. Platser för allmänheten släpps 8 mars. Seminariet kommer att livesändas. Se mer information om bakgrund och frågeställningar nedan. 

Eventuella frågor besvaras av Irma Nordenfelt irma.nordenfelt@svenskadownforeningen.se

Program:

Inledning: Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L)

Moderatorn Willy Silberstein för en dialog med medverkande talare genom samtal och paneldiskussioner om hur samhället kan upprätta bättre beredskap i krissituationer, balansen mellan skydd och empowerment, vikten av kunskapsspridning och samverkan samt om hur tillgång till språk stärker både individ och demokrati.

Talare:

Max Lutteman, polismyndigheten

Ida Texell, förbundsdirektör och räddningschef på Brandkåren Attunda och ledamot i Agenda 2030-delegationen

Malin Ekman Aldén, generaldirektör, Myndigheten för delaktighet

Dan Eliasson, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Gustav Fridolin, f d utbildningsminister (MP)

Martin Martinsson, gruppledare för Svenska Downföreningens anhöriggrupp som sökte efter Dante i Falkenberg och initierade att ta fram en ”diagnosprofil” för att stärka sökinsatsen

Rebecca Stenberg, forskare inom räddning och efterforskning av försvunna personer, fil.dr. i psykologi och lektor i företagsekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Jeanette Persson, Språkom – Språkutveckling och kommunikation och allas rätt till delaktighet. Handledare i Karlstadmodellen. Mamma till tre, varav en med Downs syndrom

Malin Andersson, gymnasieelev, bloggare och föreläsare, dotter till Jeanette Persson

Madeleine Svärd, Camilla Svensson och Peter Josefsson från projektet ”Min säkerhet” som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan, Jönköpings län

Amanda Nyberg, logoped och projektledare för Arvsfondsprojektet ”Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld” som leddes av Dart Kommunikations- och dataresurscenter, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen

Annika Bodin, Rasmus Wallin, Filip Larsson, utskott i Svenska Downföreningen, rådgivande i frågor som gäller personer med Downs syndrom

Tid för frågor

Avslutning Per Lodenius, riksdagsledamot (C)

Talarlistan kan komma att kompletteras

Bakgrund

Våld och övergrepp
Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Området är fortfarande relativt outforskat och Brottsförebyggande rådets rapport[1] från 2007 sammanfattas med orden ”osynlighet, sårbarhet och beroende”. Rapporten pekade på stora kunskapsluckor kring utsattheten bland personer som har svårt att själva berätta om sin utsatthet. Den efterlyste också ökad kunskap inom rättsväsendet om funktionshindrades olika livsvillkor och deras sätt att berätta och reagera. Vad har hänt på området de senaste 10 åren?

Språk och kommunikation
Många medborgare med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning har ett normbrytande sätt att kommunicera och reagera och kan ha ett annorlunda konsekvenstänk. Språk och kommunikation påverkar hur vi uppfattar vår verklighet och är många gånger en nyckel till självständighet. Trots att det finns minst 150 000 AKK-användare[2] i Sverige saknas lagstiftning som säkerställer dessa individers rätt till språk och kommunikation. Ett stärkande av medborgarnas tillgång till språk och kommunikation samt ökad kunskap hos myndigheter och allmänhet om de olika kommunikationssätten, skulle inte bara stärka demokratin, utan också individernas möjligheter till fullt deltagande i samhället.

Mänsklig säkerhet
Ur ett utvecklingsperspektiv utgör skydd och empowerment huvudaspekterna av mänsklig säkerhet, med betoning på människors rättigheter och behov. Det handlar enkelt uttryckt om att skydda människor från fara och ge dem möjlighet att utveckla sin potential och till fullo delta i samhället. Skydd och empowerment är ömsesidigt förstärkande. Båda anses nödvändiga i de flesta situationer.

Frågeställningar:

Hur skapar vi en säker vardag för medborgare med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning?

Hur kan samhällsstödet utvecklas för att bättre tillgodose behoven hos de som har ett normbrytande konsekvenstänk?

Vilka risker ser vi särskilt för personer med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning och hur vänder vi dem till utveckling av skydd och empowerment?

Hur stärker vi rätten till språk och kommunikation för medborgare med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning och hur kan samhällsinformationen anpassas för målgruppen?

[1]Våld mot personer med funktionshinder, Rapport: 2007:26, Lotta Nilsson, Olle Westlund

[2] AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Vanliga former av AKK är tecken som stöd, bilder, symboler, konkreta föremål, talande hjälpmedel och datorer.