Temadag: Downs syndrom och åldrande

Leksell-salen var fullsatt på temadagen som anordnades av Centrum för Sällsynta Diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med Svenska Downföreningen den 18 maj. Ett 30-tal av åhörarna var medlemmar i Svenska Downföreningen, och ett 100-tal var personal från gruppbostäder, dagliga verksamheter och habilitering. Kristina Gustafsson Bonnier från Karolinska hälsade alla välkomna, och Mickan Lüning presenterade Svenska Downföreningen.

Åldrandeprocessen och biomarkörer för Alzheimers sjukdom

Lotta Granholm-Bentley, professor i neurobiologi, berättade om åldrandet och biomarkörer för demenssjukdom. Eftersom livslängden dubblerats de senaste 40 åren för personer med Downs syndrom (DS), så har frågan om åldrande hos personer med DS fått mycket större intresse. Den amerikanska National Down Syndrome Society (NDSS) har till exempel särskild information om åldrande under rubriken Aging Matters.

Personer med DS har överlag ett snabbare åldrande än andra människor. Redan i 40-50-årsåldern kan man ofta se en ”slow-down”. Då är det viktigt att minska stressen, uppmuntra fortsatt motion och hälsosam diet. Alzheimers sjukdom förekommer oftare och tidigare hos personer med DS. Man brukar uppskatta att cirka 80% av alla personer med DS kommer att utveckla Alzheimers demens. Det är svårt att diagnosticera Alzheimers demens hos personer med DS. Idag vet man inte helt säkert förrän vid en obduktion. I USA pågår därför arbetet med att bygga upp en hjärnbank av donerade hjärnor från avlidna personer med DS för forskningsändamål, Down Syndrome Achieves.

Lotta Granholm har lett en stor internationell studie som undersökt hur man kan mäta vissa proteiner som hjärnan gör sig av med via blodet. Proteinerna transporteras i exosomer från hjärnan. De tre proteinerna som man mätte var betaamyloid och två olika former av fosforylerat tau. Betaamyloid är det som orsakar plack i hjärnan utanpå nervcellerna, och fosforylerat tau är det som trasslar ihop sig till nystan inne i nervcellerna, så de tre proteinerna är bra biomarkörer för Alzheimers. Personer med DS har en extra kopia av APP-genen som kan ge upphov till betaamyloid, och i studien fann man som väntat förhöjda nivåer av detta hos personer med DS redan från ung ålder. Hos personer med DS som utvecklat demens så sjönk nivån av betaamyloid, samtidigt som nivåerna av fosforylerat tau steg. Målet är att kunna mäta med ett blodprov om personen är i ett förstadium till demens så att man kan sätta in behandling tidigt.

Tidiga tecken på demens

Barry Karlsson, specialist i neuropsykologi, inledde med en historisk tillbakablick över den svenska omsorgen de senaste 100 åren. Det är svårt att veta hur många personer det finns med intellektuell funktionsnedsättning och demens i Sverige idag. Det antal som är rapporterat (200) är säkert en underskattning. När det gäller Downs syndrom så har olika forskare gjort olika uppskattningar av hur många personer med DS som sannolikt utvecklar demens (30%, 55%, 60%, 70%, 97%). Det finns också olika uppfattningar om vid vilken ålder demensen debuterar.

I Uppsala har man gjort tre longitudinella studier; Demensstudien, Minnesstudien och Adaptiva studien. I studierna deltog 30 personer med DS, med en genomsnittsålder på 44 år, och de genomgick tester var 6:e månad. Demensbedömningar är svåra att göra på personer med intellektuell funktionsnedsättning, och kräver en katalog av olika testinstrument. I Demensstudien kom man fram till en kombination av tester som gav 83% validitet i bedömningen. I Minnesstudien mätte man olika minnesförmågor; episodiskt minne (händelser), semantiskt minne (ord och språk), procedurminne (motoriskt), perceptuellt minne (sinnesintryck) och betingning. Vid demensutveckling så försämras först det episodiska och därefter det semantiska minnet. I den Adaptiva studien så mätte man praktisk, social och kognitiv förmåga med bedömningsverktyget ABAS II. Vid demensutveckling såg man en generell försämring av adaptiva förmågor, men den praktiska förmågan bevarades längst.

Tidiga tecken på demens är försämring av episodiska minnet, långsammare kognitivt tempo och stresskänslighet. Oro, ångest och depression kan vara symptom på begynnande demens. Viktigt är att man kontinuerligt anpassar kravnivån och ökar graden av stöd och hjälp. För höga krav leder till kontrollförlust hos personen med begynnande demens, och detta kan i sin tur leda till problemskapande beteenden. Personen behöver hjälp för att upprätthålla kontrollen. Ett viktigt sätt att åstadkomma detta är med hjälp av en guide/ledsagare som personen känner stor tillit till. Det är också bra att minska stress genom kända rutiner, begränsade val, bra belysning och lågaffektivt bemötande. Undvik buller, skvalmusik och täta folksamlingar.

Arbetsgruppen för Tidiga Tecken, vid Hälsa och habilitering i Region Uppsala, har tagit fram ett kartläggningsinstrument som är avsett att användas av personal i gruppbostäder för att registrera hur personer på boendet mår och fungerar. För personer med Downs syndrom rekommenderar man att börja med årliga kartläggningar vid 40 års ålder. Dessa kan senare bli ett bra underlag i kontakter med vården och kommunen för bedömning av nya insatser. Verktyget kan laddas ned och beställas från Tidiga Tecken.

Down syndrom, Alzheimers sjukdom och minnesutredningar

Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap, talade om förändringar i hjärnan vid Down syndrom och Alzheimers sjukdom, och nya forskningsrön.

Utvecklingen av Alzheimers sjukdom pågår under mycket lång tid innan några symptom visar sig. Först sker en inlagring av betaamyloid-plack i hjärnan och därefter påverkan på tau. Detta kan visas med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker långt innan en person blir dement. Placken täcker till slut hela hjärnan. Tau påverkas i vissa delar av hjärnan. Skillnaden mellan personer med och utan Downs syndrom är att förändringarna börjar i olika delar av hjärnan.

I forskningen undersöker man nu astrocyter som kan indikera inflammation i hjärnan. Man har sett att astrocyterna aktiveras innan betaamyloid-placken börjar öka, 20 år innan man ser symptom på demens.

I en minnesutredning gör man neuropsykologiska tester, en MRI-undersökning för att se om delar av hjärnan har ändrat form och storlek, PET-undersökningar för att se om sockeromsättningen är påverkad i någon del av hjärnan, och om det finns betaamyloid-plack någonstans i hjärnan. Dessutom gör man EEG, tar blodprov och prov på ryggmärgsvätskan där man kollar Ab42, T-tau och P-tau. Det saknas riktlinjer för var personer med Downs syndrom skall utredas för misstänkt demenssjukdom, och detta kan få till följd att det är olika lätt eller svårt att få till stånd en minnesutredning beroende på var man bor.

Det finns idag ingen bot mot Alzheimers sjukdom men det finns symptomatisk behandling. De s. k. bromsmedicinerna bör kunna användas även av personer med DS som har Alzheimer. Det pågår försök med vaccin mot placken. Man ska vara försiktig med neuroleptika och psykofarmaka, men antidepressiva läkemedel kan vara bra. Det behövs mer forskning om Downs syndrom och Alzheimers sjukdom. När ska man utredas? Metoder för att upptäcka demens? Vilka läkemedel fungerar?

Projektet ”Downs syndrom och demenssymtom av Alzheimertyp”

Karin Westerlund, projektledare, berättade om projektet ”Downs syndrom och demenssymtom av Alzheimertyp” som drivs i samverkan mellan Alzheimer Sverige och Svenska Downföreningen. Projektet är ett 3-årigt, utredande projekt som nu går in på sista året. Projektet har samlat in information från anhöriga, personal och personer med DS i tre län; Skåne, Stockholm och Uppsala. Syftet är att kartlägga kompetensen om patientgruppen ”Downs Syndrom med misstänkt Alzheimers Sjukdom” och att etablera anhörigperspektivet som en del till minnesutredningarna. Projektet har tagit fram informationsmaterial och rekommendationer för anhörigrådgivning och minnesutredningar. I samarbete med Glada Hudik och Mooms-teatern håller man på att ta fram en 20-minuters spelfilm för att nå ut ännu bättre med informationen. Projektet kommer att genomföra utbildningar för personal inom omsorgen och vården i Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Uppsala län under hösten, och därefter bjuda in anhöriga och medlemmar i Svenska Downföreningen på temakvällar. I projektet har framkommit att det är stora skillnader i möjligheten att få till stånd en minnesutredning mellan de olika regionerna. Det är mycket viktigt att få göra en minnesutredning för att kunna få symptomlindrande mediciner, förstärkt stöd och omsorg, och möjlighet för anhöriga att medverka i planeringen. Målet är att få god livskvalitet även med Alzheimers demens.

Projekt för kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

Lars Sonde, utredare på Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum, berättade om projektet att ta fram En webbutbildning om utvecklingsstörning, åldrande och demens. Webbutbildningen kommer att finnas fritt tillgänglig i december 2017 från Demenscentrums hemsida. Det finns en version av utbildningen som vänder sig till personer med utvecklingsstörning och en version som vänder sig till personal och anhöriga. Boel Karlin, medie- och webbpedagog på Demenscentrum, berättade om hur produktionen görs av filmer som ingår i webbutbildningen. Skådespelare från Medis 5 filmas i fiktiva miljöer – ett boende och en daglig verksamhet. Projektet finansieras av Arvsfonden efter ansökan av FUB och Stiftelsen Svenskt Demenscentrum.

Livsstilen påverkar åldrande och utveckling av demens

Lotta Granholm-Bentley berättade att det finns flera livsstilsfaktorer som påverkar åldrandet och risken för att insjukna i demens. Det som ökar risken för demens är slag mot hjärnan (trauma), höga kolesterolvärden, och en inaktiv livsstil. Det som minskar risken för demens är fysisk aktivitet, en kost rik på antioxidanter, och kognitiv träning.

Fysisk aktivitet är bra bland annat för att det ökar mängden av ett må-bra-protein i hjärnan, Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF). I vissa idrotter får man ofta slag mot huvudet, och i en pågående studie i Denver så har man sett att dessa idrottare inte får en ökad mängd BDNF i hjärnan, trots fysisk aktivitet.

Det finns flera djurstudier som visar att motion, kognitiv träning och antioxidanter har en skyddande effekt på hjärnan. Cotman m.fl. har till exempel gjort försök med hundar (beagles), eftersom de också får plack i hjärnan när de åldras. Man har jämfört vilken effekt motion och stimulans, respektive kost med antioxidanter, respektive både-och, hade på hundarnas hjärnor. Motion och kognitiv stimulans var bra, kost med antioxidanter var ännu bättre, och allra bäst var både-och! Sansevero m.fl. har visat att ”DS-möss” som får leva i en berikad labb-miljö, där de får gott om sensorisk, kognitiv, social och motorisk stimulans, inte får mer betaamyloid i hjärnan än vanliga möss. Om de lever i en standard-miljö utan stimulans så får de betydligt högre halter av betaamyloid i hjärnan och mer minnesförsämringar än vanliga möss.

Regelbunden fysisk aktivitet är mycket viktig för personer med Downs syndrom. Det finns svårigheter att åstadkomma detta, både sociala, fysiologiska och miljö-hinder, så aktiviteterna måste vara stimulerande och anpassade. Många personer med DS är överviktiga och har ett för högt BMI. Det kan delvis bero på den lägre ämnesomsättningen, och möjliga thyroidea-problem.

Forskning har visat att s.k. västerländsk diet gav ”DS-möss” sämre minne, inflammation i hjärnan och nervcellsdöd när de blev gamla.

Telomerer sitter i änden på våra kromosomer och skyddar vårt DNA vid celldelning. Telomererna blir kortare vid varje celldelning och till slut kan inte cellen dela sig längre utan att ta skada och vävnaden åldras. Personer med DS har ett tidigt åldrande och de har, liksom sina mammor, kortare telomerer än andra. Telomererna kan förlängas av antioxidanter, Omega 3 och fysisk träning. Dieten kan ge minskad inflammation och sänkt cellstress. För egen del ser Lotta Granholm till att varje dag få i sig blåbär, omega 3, och grönt te!

Läs mer:

Neuronal exosomes reveal Alzheimer's disease biomarkers in Down syndrome. (2017, May: Hamlett ED, Goetzl EJ, Ledreux A, Vasilevko V, Boger HA, LaRosa A, Clark D, Carroll SL, Carmona-Iragui M, Fortea J, Mufson EJ, Sabbagh M, Mohammed AH, Hartley D, Doran E, Lott IT, Granholm AC.) PMID27755974

Dietary and behavioral interventions protect against age related activation of caspase cascades in the canine brain. (2011, Sep: Snigdha S, Berchtold N, Astarita G, Saing T, Piomelli D, Cotman CW.) PMID21931796

Experience-dependent reduction of soluble β-amyloid oligomers and rescue of cognitive abilities in middle-age Ts65Dn mice, a model of Down syndrome. (2016, Sep: Sansevero G, Begenisic T, Mainardi M, Sale A.) PMID27288239

Environment as therapy: neuroscience for intellectual disability and dementia (2017, Jan: Sansevero G, Sale A.) PMID28086230, PMC5351579 (open access)

Presentationer från temadagen finns att ladda ned från Centrum för Sällsynta Diagnoser, KS.